Skattkistan

Grattis Disa!
Idag fyller vårt härliga lilla yrväder Disa två år!
 
Som alltid (sedan man fick barn iallafall) så förundras man över hur snabbt tiden kan gå. För det känns ju som alldeles nyss hon var en liten plutt som bara sov... eller skrek... och det var ju inte heller särskilt länge sedan hon var en liten tös som just lärt sig gå. Men det är väl bara att inse, tiden går. Nu är hon en stor liten tjej som tar för sig av livet. Det är inte mycket som stoppar henne och hon pratar allt mer. Hon pratar verkligen i ett! Och numera förstår man faktiskt henne riktigt bra. 
Hennes största idol i livet är inte helt oväntat storasyster Billie... som hon även retar gallfeber på ibland med sitt "Billie... Billlie... Billie" och som hon även ibland är väl hårdhänt mot "Mamma, Disa slå Billie". Hon har precis som storasyrran varit en riktig mammagris, men på sista tiden har pappa börjat duga allt bättre.
 
Hon älskar fortfarande sin välling och sina nappar väldigt mycket, men vi har iallafall lyckats vänja av henne från att dricka välling på natten *phu*. Nu ska hon bara vilja fortsätta att sova i sin säng hela natten också så är lyckan gjord :). Skämt å sido, hon är ganska mysig att sova jämte också. När det gäller blöjor och potta och sånt där så stressar vi inte. Vi försöker uppmuntra henne till att gå på pottan, men hon är inte speciellt intresserad. Så blöjan sitter nog där den sitter ett tag till.
 
Disa. Trots att du ger oss gråa hår och hjärtat i halsgropen så gott som dagligen så är vi så lyckliga över att du blev vår. Grattis på tvåårsdagen älskling! ♥
 
 
Similan Islands.
När Petter fyllde år i slutet på oktober så fick han utav mig ett "presentkort" på en snorklingsutflykt att casha in på plats i Thailand. Så en morgon drog vi upp hela familjen tidigt tidigt och åkte till Similan Islands. Dessa vackra öar ligger ungefär en och en halv timme från fastlandet. Med en så pass liten båt som vi bokat så var det en skumpig färd!
 
Efter en liten frukost på kajen hoppade vi och våra medpassagerare ombord och iväg bar det!
 
En och en halv timma senare landade vi på en drömskt fin sandstrand.
 
Det var rätt så hett där så tjejerna höll sig i skuggan och byggde koralltorn.
 
♥.
 
Här sitter vi helt casually ;).
 
Bada bada bada!!
 
Underbart. 
 
Och lite spännande... tyckte Disa som mest var rädd för alla vågor.
 
Efter en liten båttur till gick vi i land på en ny ö och där fick vi promenera en sväng genom djungeln för att komma till stället vi skulle äta lunch på. Där var vi dock inte ensamma... en jäkla massa asiater/japaner och kineser trängdes med oss. Inte så mysigt! Och något som inte heller var så mysigt var när Billie och jag skulle gå på toaletten. Då stod det ett par rädda tjejer utanför och skrek, när vi kom in förstod vi varför. I en av toalettstolarna, mitt i allt kiss låg en levande svart orm med gul/orange ögon. Usch och tvi!!!!
 
Det var inte bara en asiatisk tjej som ville fota sig tillsammans med Disa. Helt galet vilken attraktion hon var med sitt ljusa hår. Denna tjejen var dock supergullig, därav fotot...
 
Jag tog en och annan selfie, precis som alla de andra på den här stranden.
 
Efter några timmar var det dags att åka och göra ett snorkelstopp innan vi åkte en riktigt studsig tur hemåt igen. Fin tur, men inte att rekommendera med små barn!
Hos elefanterna.
Större delen av vår Thailandsresa så hängde vi vid poolen och havet nedanför hotellet. Men två utflykter hann vi med. En till Similan Islands som jag ska visa er mer ifrån en annan dag, och så en utflykt där vi besökte ett gäng elefanter ute i djungeln.
 
När jag berättade om denna utflykt på Instagram så fick jag endel kommentarer om att elefanterna i Thailand inte har det bra och att utflykter likt denna borde "bojkottas" för djurens skull. Jag ska vara ärlig och säga att jag vet inte hur elefanterna har det allmänt i Thailand, men dessa djuren verkade ha det bra. De första två på bilden nedan var i en "hage" eftersom den lilla av dem var "bebis", i övrigt gick de "fria" på området i djungeln som vi besökte. 
 
En "liten" elefant och dess mamma. 
 
I dessa små hyddor bodde elefantskötarna och deras familjer, jämte dem/utanför hyddorna bodde elefanterna! Vi fick berättat för oss att elefanterna hade samma skötare i hela sitt liv, eller så länge skötaren levde. Dog en skötare var familjen till denne skyldiga att ta över omhändertagandet av elefanten under resten av dess liv. Det var liksom livsförpliktigande.
 
Liten Disa fick klappa den "lilla" tiomånaders elefantungen. Det skiljde bara ungefär 487 kilon i vikt dem emellan... :)
 
Ståtliga djur de där elefanterna!
 
Häftigt att få möjlighet att rida en tur på dem.
 
Och känna elefanthuden mot fötterna.
 
Hej hej!
 
Billie fick sig en fin blomsterkrans av "vår" elefantskötare när vi var ute i djungeln...
 
Och när vi kom tillbaka till campen och hoppade av elefanterna så fick vi även möjlighet att mata dem med bananer. Häftigt för stora och små!...
 
Även om vissa av oss tyckte att katten som bodde på campen var minst lika spännande som de där stora elefanterna :).